Nyhetsfattigt i regeringens utrikesdeklaration

I och med Lissabonfördraget är Sverige ännu starkare integrerat i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, konstaterade Carl Bildt från riksdagens talarstol. Idag är Sverige både är berett att ge hjälp och ta emot hjälp, sa Carl Bildt, och utan att nämna den militära alliansfriheten läste han upp det som nu är kärnan i Sveriges säkerhetspolitiska doktrin.

– Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

I sin genomgång av världens konflikter konstaterade Bildt bland annat att en trovärdig fredsprocess mellan israeler och palestinier är av central betydelse för stabiliteten i Mellanöstern, och han hänvisade till de slutsatser som antogs under det svenska EU-ordförandeskapet i höstas.

– Slutsatserna fastställer bland annat att förhandlingarna ska utgå från 1967-års gränser, att bosättningarna är olagliga, att alla slutstatusfrågor ska ingå i förhandlingarna – däribland Jerusalems status som huvudstad för två stater – samt att båda parter ska avhålla sig från provokativa handlingar, sa Carl Bildt.

Afghanistan berördes också förstås. De två döda svenska soldaterna påminner oss om de stora risker som svenska män och kvinnor utsätter sig för att värna fred och frihet, sa Bildt, och bara genom att fullfölja uppdraget där kan vi visa att förlusterna inte skett förgäves. Sedan konstaterade han att hot, med ursprung långt från Sverige, kan vara nog så påtagliga.

– Nittio procent av allt heroin som säljs i vårt land, har sitt ursprung i Afghanistan. Terrorgrupper verksamma i Afghanistan, liksom i grannlandet Pakistan, har visat sig kapabla att genomföra attacker med långtgående geopolitiska konsekvenser, säger utrikesminister Carl Bildt.

Efteråt kallade Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin regeringens utrikesdeklaration för helt orkeslös och visionslös.

Regeringen och oppositionen är överens om mycket, konstaterade Ahlin, men räknade sedan upp flera områden där det finns meningsskiljaktigheter. Regeringen pratar om nedrustning men gör ingenting, sa Ahlin. Rysslandspolitiken är svajig och otydlig, och så kritserade han regeringens Nato-politik.

– Vi måste sluta med att undergräva Sveriges militära alliansfrihet och med fjäskande inför Nato, sa Urban Ahlin.

Han exemplifierade bland annat med att regeringen öppnat en Nato-ambassad, samtidigt som man stängt det svenska generalkonsulatet i New York (”världens huvudstad”, som han sa).

I samband med utrikesdeklarationen presenterade den rödgröna oppositionen en utrikespolitisk rapport, som följer på den rapport som de la fram i samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari.

Där sägs bland annat att Sverige – vid en rödgrön valseger – tänker erkänna det turkiska folkmordet på armenier, assyrier och andra minoriteter under första världskriget.

Vidare ska de röd-gröna i regeringsställning omedelbart vidta åtgärder gentemot Israel, sa Vänsterns utrikespolitiske talesman Hans Linde i riksdagen.

– Vi kommer att tala klarspråk om bosättningarna, murbygget, blockaden mot gaza och samtliga parters brott mot folkrätten. men vi kommer också att avbryta det militära samarbetet med Israel, kalla hem den svenska militärattachén i Tel Aviv och inte bedriva någon vapenhandel med Israel. Vi kommer att verka för demokratiska val på de ockuperade områdena, och vi kommer att respektera valresultatet, oavsett vem som palestinierna väljer som sina företrädare, sa Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde i riksdagen.

FAKTA:

Utrikesdeklarationen är en programförklaring med regeringens mål och visioner för Sveriges arbete i världen under hela det kommande året. Men det är också en redovsining av Sveriges roll och vad Sverige gjort i utrikes-, säkerhets-, bistånds- och handelspolitiken under det gångna året. Läses upp av utrikesministern i riksdagen i februari varje år.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International. Publicerat 17/2 2010.