Får stanna i Sverige efter DNA-test

INRIKES 25 februari 2009

Den tidigare Guantánamo-fången Adil Hakimjan beviljades i förra veckan uppehållstillstånd av Migrationsdomstolen. Senare samma dag meddelade Migrationsverket att de överklagar domen till Migrationsöverdomstolen

– Adil Hakimjan är drabbad av att Migrationsverkets generaldirektör lagt prestige i hans fall genom att säga att verket har sökt efter alla lagliga möjligheter att ge honom uppehållstillstånd och inte hittat några. Så de måste överklaga för att behålla sin trovärdighet, säger Adil Hakimjans advokat Sten De Geer.
– Men genom överklagan går Migrationsverket emot sitt eget etiska råd som säger att man inte ska överklaga då det särskilt drabbar en enskild, fortsätter han. Adil Hakimjan är uigur, en muslimsk minoritet från nordvästra Kina, och flydde 1999 därifrån sedan han fängslats och trakasserats upprepade gånger. I samband med flykten blev han angiven till den amerikanska armén som terrorist då han befann sig på gränsen mellan Pakistan och Afghanistan. I sammanlagt fyra och ett halvt år hölls han fången, först i Kandahar i Afghanistan och sedan på den amerikanska Guantánamo-basen. När det senare stod klart att han och fyra andra uigurer på Guantánamo var oskyldiga försökte de amerikanska myndigheterna hitta något land som ville ta emot dem som flyktingar. Till sist accepterade Albanien, och de fördes till Tirana i handfängsel ombord på ett flygplan. Adil Hakimjan har sagt att amerikanerna ställde honom inför valet att åka tillbaka till Guantánamo eller att skriva under en asylansökan på flyktinglägret i Tirana. 2007 lyckades han ta sig till sin syster i Sverige och sökte då asyl. Migrationsverket gav honom avslag med hänvisning till att den asylansökan han tvingades till i Albanien gör att landet ska räknas som första asylland. Enligt advokat Sten De Geer är det faktum att Adil Hakimjan har en syster i Sverige det som varit avgörande för att han skulle få asyl av domstolen. Migrationsverket hävdade länge att de inte var släkt så till slut bekostade Sten De Geer själv en DNA-undersökning vilken bevisade släktskapet.
– Utan DNA-undersökningen hade han varit helt chanslös. Att verket inte trodde honom och att jag fick ordna undersökningen visar på rättsosäkerheten i systemet, säger Sten De Geer. Migrationsdomstolen anger i sin dom att man vägt in det faktum att Adil Hakimjan har humanitära skäl att få asyl. Han har varit berövad friheten i nästan fem år under mycket pressade och speciella förhållanden. Det är främst hans vistelse på Guantánamo och det sätt på vilket han fördes till Albanien som avses. Men detta kan inte ses som en öppning för andra frisläppta Guantánamo-fångar att få komma till Sverige, tror Sten De Geer.
– Anhörigkopplingen till systern har varit helt avgörande för Adil Hakimjan skulle få asyl. Att Migrationsverket nu överklagar innebär att det kan ta ytterligare sex månader innan det är helt klart att Adil Hakimjan får stanna i Sverige.
Fakta/Beslutsprövning
Sedan Utlänningsnämnden lades ned 2006 är det till Migrationsdomstolen respektive Migrationsöverdomstolen som prövar Migrationsverkets beslut i utlännings- och medborgarskapsärenden. Tre av landets länsrätter, Malmö, Göteborg och Stockholm, är Migrationsdomstolar. Domstolen består av domare och nämndemän som deltar i avgöranden. Migrationsöverdomstolen är kammarrätten i Stockholm och dess beslut kan inte överklagas.  Åsa Carlman
inrikes@arbetaren.se