گردهمایی اعتراضی افغان‌ها در استکهلم

چرا افغان‌ها از شهروندی (تابعیت) سویدن محروم می‌شوند؟

اعلامیهٔ مطبوعاتی – ۲۸ اگست ۲۰۲۵

روز ۱۷ سپتمبر ساعت ۱۲ تا ۱۳ یک مانیفیستیشن (manifestation) در میدان Mynttorget، میان ساختمان پارلمان (Riksdagshuset) و قصر شاهی (Slottet) در استکهلم برگزار می‌شود. اشتراک‌کنندگان کسانی‌اند که درخواست شهروندی (تابعیت) سویدن‌شان رد شده و در وضعیت ناامیدی و سرگردانی قرار دارند.

امروز بسیاری از شهروندان ( اتباع )  افغان این پرسش را مطرح می‌کنند: چرا پس از سال‌ها زندگی، آموزش، کار و تشکیل خانواده در سویدن، هنوز از شهروندی (تابعیت) محروم می‌شوند؟ آنان می‌خواهند بخشی کامل از جامعه سویدن باشند و فرزندان آینده‌شان نیز از این حق برخوردار گردند.

با آنکه بسیاری افغان‌ها همه‌چیز را درست انجام داده‌اند، ادارهٔ مهاجرت (Migrationsverket) بازهم به آنان جواب رد داده است. این موضوع هم شامل جوانانی می‌شود که در سال ۲۰۱۵ با قانون لیسه (Gymnasielagen) اقامت دایمی گرفتند و هم کسانی که حتی سال‌های بیشتری در سویدن زندگی کرده‌اند.

شرایط کنونی برای دریافت شهروندی (تابعیت) سویدن

1️⃣ اقامت دایمی و مدت اقامت (Hemvisttid):
برای بیشتر ملیت‌ها پنج سال زندگی در سویدن کافی است. اما چون اسناد هویتی افغان‌ها معمولاً از سوی ادارهٔ مهاجرت قبول نمی‌شود، افغان‌ها باید حداقل هشت سال در سویدن زندگی کرده باشند.

2️⃣ اثبات هویت:
بسیاری از افغان‌ها در جریان روند طولانی پناهندگی با چندین تاریخ تولد مختلف ثبت شده‌اند و به همین دلیل گفته می‌شود که نتوانسته‌اند هویت‌شان را ثابت کنند.

ـ کودکان بی‌سرپرست معمولاً بدون اسناد هویتی وارد سویدن شدند و براساس گفتهٔ خودشان تاریخ تولدی برای‌شان ثبت شد.

ـ برخی در جریان سفر تاریخ تولد دیگری داده بودند.

ـ بعدها بعضی توانستند تذکره، اسناد لیسه یا کارت واکسین ارائه کنند، اما این اسناد اغلب از سوی ادارهٔ مهاجرت نادیده گرفته شد.

ـ کسانی که هنوز ۱۸ ساله نشده بودند، معمولاً سن‌شان بالاتر نوشته می‌شد تا امکان صدور حکم اخراج وجود داشته باشد. این تغییر سن گاهی تنها بر پایهٔ «مشاهدهٔ چشمی» یک کارمند بی‌تجربه و یا معاینه ‌های طبی غیرعلمی صورت گرفته است.

بر اساس قانون لیسه (Gymnasielagen) اثبات هویت شرط نبود. جوانان با تاریخی که ادارهٔ مهاجرت داده بود در سیستم نفوس ثبت شدند. بعضی‌ها بعداً پاسپورت گرفتند با تاریخ نخستین، یا مطابق تذکره، یا همان تاریخی که در کارت اقامت درج شده بود.

3️⃣ خودکفایی مالی (Självförsörjning):
درخواست‌کننده باید درآمد ماهوار ثابت دست‌کم ۲۰ هزار کرون داشته باشد. ادارهٔ مهاجرت معمولاً می‌خواهد نشان داده شود که فرد حداقل برای دو سال بعد از صدور تصمیم، همین کار یا شرکت را ادامه می‌دهد. این یعنی فرد ناچار است در همان محل کار بماند، حتی اگر محیط کار بد باشد یا خودش بخواهد ادامه تحصیل دهد. کسانی که به دلیل بیماری یا معلولیت توان کار ندارند، عملاً هیچ‌وقت به شهروندی (تابعیت) دست نمی‌یابند.

4️⃣ زندگی منظم و «سوابق رفتاری خوب» (Vandel):
دو تهدید اصلی در این‌جا مطرح است:

ـ اگر فرد به جرمی متهم یا محکوم شده باشد، یا خطری برای امنیت سویدن محسوب گردد، یا ارتباطی با گروه‌های خاص داشته باشد، نمی‌تواند شهروندی بگیرد. تصمیم در این زمینه را سازمان امنیت سویدن (SÄPO) می‌گیرد و هیچ دلیلی هم لازم نیست ارائه شود. اخیراً زنی به‌دلیل شرکت در یک مظاهره به حمایت از فلسطین، از شهروندی محروم شد.

ـ لایحهٔ پیشنهادی «قانون واندل» (Vandellagen) محدودیت‌هایی بر آزادی بیان برای اتباع کشورهای ثالث وضع می‌کند، بدون اینکه روشن کند چه چیزی «مجاز» است یا نه. در گزارش تحقیق حتی به مهاجران توصیه شده که «زبان‌شان را مراقب باشند».

تناقض در سیاست‌ها

طبق توافق «تیدو» (Tidöavtalet) قرار بود روند شهروندی (تابعیت) سریع‌تر گردد. اما هم‌زمان چهار حزب ائتلافی اعلام کرده‌اند که باید گرفتن شهروندی دشوارتر شود. از دانشگاه‌ها خواسته شده آزمون زبان سویدنی و معلومات اجتماعی تهیه کنند، در حالی‌که استادان می‌گویند این مأموریت علمی آنان نیست و زمان کافی برای طراحی آزمون معتبر وجود ندارد.

حکومت همچنان می‌خواهد شرایطی را ایجاد کند که شهروندی (تابعیت) بتواند دوباره پس گرفته شود. این یک تغییر قانون اساسی است که نیازمند دو رأی‌گیری در پارلمان (Riksdagen) با یک انتخابات میان آن است. هنوز معلوم نیست حزب سوسیال‌دموکرات در برابر این طرح چه موضعی خواهد گرفت.

در عین حال، حکومت از «بهبود ادغام» سخن می‌گوید. اما وقتی کسانی‌که امید شهروندی دارند، از آموزش محروم می‌شوند، در کارهای کم‌دستمزد گیر می‌مانند و به مناطق مسکونی ارزان منتقل می‌گردند، این را نمی‌توان ادغام واقعی نامید

Den 17 september kl 12 äger en manifestation rum på Mynttorget om medborgarskapsfrågan.

Pressmeddelande – 28 Augusti 2025

Varför nekas afghaner svenskt medborgarskap?

Den 17 september kl 12-13 äger en manifestation rum på Mynttorget mellan Riksdagshuset och Slottet. Det är frustrerade invandrare som fått avslag på sina ansökningar om att bli svenska medborgare.

Idag är det många afghanska medborgare som undrar varför de nekas svenskt medborgarskap. Efter många år i Sverige, med utbildning, jobb, kanske familjebildning, vill de äntligen fullt ut bli en del av det svenska samhället. De vill att deras framtida barn också ska bli del av Sverige.

De tycker att de har gjort allt rätt, men Migrationsverket ger avslag. Det gäller både ungdomarna från 2015 som fått permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och andra som varit här ännu längre.

Vad är då dagens krav för att få svenskt medborgarskap?

Det första kravet är att man har permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige en viss tid (hemvisttid). För de flesta nationaliteter är hemvisttiden än så länge fem år. Men eftersom afghanska id-handlingar rutinmässigt underkänns måste afghanska medborgare ha bott i Sverige i minst åtta år.

Det andra kravet är att man ska kunna styrka sin identitet. Men många har under asylprocessens långa gång fått registrerat två eller tre olika födelsedatum och anses därför inte kunna visa sin identitet.

De som kom som ensamkommande barn saknade i regel id-handlingar vid ankomsten. De fick vid ankomsten ett preliminärt födelsedatum, grundat på deras egna uppgifter. Några hade dessförinnan under resan angett annat födelsedatum. En del kunde senare få fram tazkiror (personbevis), skolbetyg eller vaccinationsintyg som Migrationsverket vanligen inte tog hänsyn till. De som inte hann fylla 18 år under väntetiden blev i allmänhet uppskrivna i ålder för att kunna få ett utvisningsbeslut. Grunden för uppskrivningen kunde vara en ”okulär besiktning” av en oerfaren handläggare, eller senare en ovetenskaplig ”medicinsk åldersbedömning”.

Uppehållstillstånd enligt gymnasielagen krävde inte styrkt identitet. Ungdomarna folkbokfördes efter det datum de tilldelats från Migrationsverket. En del fick sedan pass med det först uppgivna födelsedatumet, alternativt datum enligt tazkira, alternativt skrev samma datum som på uppehållstillståndet.

Det tredje kravet är att man är självförsörjande, dvs. har en varaktig månadsinkomst på minst 20 000 kr. Migrationsverket brukar kräva en anställning eller eget företag som uppfyller lönekravet under minst två år efter att Migrationsverket fattar beslutet. Så i väntan på beslutet gäller det att stanna hos sin arbetsgivare oavsett arbetsmiljön, och oavsett om det är något helt annat man skulle vilja göra med sitt liv – t.ex. studera. Skulle man vara arbetsoförmögen på grund av funktionshinder eller sjukdom så kan man inte räkna med att någonsin bli svensk medborgare.

Det fjärde kravet är att man har ett levt ett skötsamt liv. Här finns två hot:

Den som är misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper ska inte kunna förvärva svenskt medborgarskap. Det är SÄPO som avgör, utan skyldighet att redovisa några skäl. Nyligen vägrades en kvinna att bli medborgare för att hon hade deltagit i en demonstration för Palestina.

Den föreslagna ”vandelslagen”innebär en inskränkning i yttrandefriheten för tredje landsmedborgare. I utredningen föreslås inga tydliga riktlinjer för vad som ska vara ”tillåtet” att säga. Utredaren råder utländska medborgare att ”vakta sin tunga”.

Enligt Tidöavtalet ska fler snabbare bli svenska medborgare. Samtidigt går de fyra tidöpartierna ut med att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Test i svenska språket och samhällskunskap ska tas fram av universiteten – att de inte anser detta är deras uppdrag, och att tiden är alltför kort för att kunna göra ett evidensbaserat test är ingenting som regeringen bryr sig om.

Regeringen arbetar också för att det ska bli möjligt att återkalla medborgarskap. Detta är en grundlagsändring som kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. Vi vet ännu inte hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig till detta förslag.

Samtidigt säger sig regeringen arbeta för förbättrad integration. Men att människor som hoppas på medborgarskap nekas utbildning, hålls kvar i ett låglönearbete och hänvisas till ett område med billiga bostäder, kan knappast kallas integration.

Besök nyhetsrummet

Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och unga

Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021

För en mänsklig flyktingpolitik 11 september 2022!

How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner

Ingrid Eckerman ingrid.eckerman@gmail.com 070 55 73 193

Jan Stattin stattin.jan@gmail.com 070 614 04 45

Stoppa utvisningarna till Afghanistan!