Azita Rafht och Sabrina Saqib tillhör en ny generation politiker i Afghanistan. De är unga, de är kvinnor och de hoppas att det planerade presidentvalet i augusti kan genomföras. Båda kom in i parlamentet 2005 och har fått erfara att Afghanistan har långt kvar på vägen mot demokrati.
– Det är svårare för mig att arbeta som politiker idag än för bara två, tre år sedan. Jag lever under dödshot och får ständiga varningar från talibanerna. Men jag får även varningar från andra lokala politiker när jag framför kritik av olika slag, säger 32-åriga Azita Rafht, mor till fyra döttrar i åldern fem till tio år.
Hon är tillsammans med parlamentskollegan Sabrina Saqib på besök i Sverige för att lära sig mer om demokrati och kvinnors rättigheter, men också prata om sitt hemland. De är oväntat öppna och har lätt för att skratta. Men när vi talar om det stundande presidentvalet och utvecklingen i Afghanistan de senaste åren blir samtalet allvarligt och fyllt av farhågor. De är inte speciellt optimistiska om utgången, kvinnorna fruktar att sittande president Hamid Karzai blir omvald.
– På sikt är det viktigt att valet verkligen genomförs, att vi försöker skapa en demokratisk tradition. Men jag kommer inte att rösta på Hamid Karzai. Han är en av dem som är beredd att sälja ut de demokratiska värderingarna för att få stanna vid makten, säger Sabrina Saqib, som med sina 29 år är yngst i parlamentet.
Hon och Azita Rafht talar med entusiasm om att de bidragit till att öppna dörren för kvinnor i politiken, enligt konstitutionen ska det vara minst 25 procent i parlamentet, och att de också bidragit till några viktiga lagändringar. Båda hävdar dock att president Karzai inför det stundande valet slutit överenskommelser med talibanerna som hotar demokratin. För tre månader sedan undertecknade Karzai en ny familjelag som kränker kvinnans rättigheter och nu kräver kvinnorna att Karzai ska skicka lagen tillbaka till parlamentet för omskrivning.
Azita Rafht berättar också om en händelse som upprört många i hennes hemprovins. Ghalam Dastagir, en fruktad talibansk befälhavare och känd narkotikakung, greps och sattes i fängelse av den lokala polisen. På direkt order från Hamid Karzai släpptes Dastagir fri och i stället råkade 13 lokala poliser illa ut.
– Vi har många exempel på hur talibaner och kriminella skyddas av presidenten och hans folk. Och jag tror inte att valet kommer att bli demokratiskt, tvärtom befarar jag att det kommer att fuskas mer än tidigare, säger Sabrina.
Sabrina Saqib berättar att 44 procent är kvinnor av de som registrerats för valet i Kandaharregionen i södra Afghanistan där talibanerna har närmast total kontroll.
– Men det är män som har tagit ut röstsedlarna och som kommer att rösta i kvinnornas namn, säger hon.
Både Sabrina Saqib och Azita Rafht talar om ”förlorade år” när miljardbelopp i bistånd använts för nödhjälp i stället för att bygga upp varaktig infrastruktur, skapa arbete och satsa på att bygga upp rättsväsendet.
– Korruptionen och fattigdomen är vårt lands största problem, säger Azita Rafht.
– Men det är verkligen en svår situation när Afghanistan blivit slagfält för intressen från Iran, Pakistan, USA, Saudiarabien och Ryssland. Det är länder som ser till sina egna intressen och då handlar det inte om Afghanistans bästa, menar Sabrina Saqib och är kritisk till den amerikanske presidenten Barack Obamas beslut att skicka ytterligare soldater till Afghanistan.
Vårt samtal handlar mycket om problem, samtidigt är de båda kvinnorna ett bevis för att det trots allt hänt mycket i Afghanistan efter talibanernas fall hösten 2001 och att det finns drivande krafter för en förändring.
– Vi vet att det är riskfyllt att arbeta för kvinnors rättigheter i vårt land och att den förändring vi vill ha kommer att ta lång tid. Men det är värt att kämpa för att våra barn ska få det bättre, säger Azita Rafht.
44 kandidater har preliminärt registrerats inför presidentvalet i Afghanistan den 20 augusti. Mycket talar för att Hamid Karzai får sitta kvar. Men det är ett favoritskap som oroar, inte minst med tanke på Karzais val av förste vicepresident.
Under en internationell konferens i december 2001 ombads Hamid Karzai tillfälligt leda landet. I november 2004 valdes han till president i ett relativt demokratiskt val. Karzai och hans ministrar har dock under senare år mötts av ökad internationell kritik sedan talibanerna växt sig starkare och såväl korruption som narkotikahandel ökat dramatiskt.
Därför blev Karzais val av Mohammad Qasim Fahim förste vicepresident i den stundande kampanjen kontroversiellt. Fahim hade dåligt rykte för sin grymhet under det afghanska inbördeskriget och som försvarsminister anklagades han för att berika sig själv på statens bekostnad. 2004 gav Karzai efter för ett hårt internationellt tryck och avskedade Fahim, som i fortsättningen bara fick vara rådgivare.
Nu kommer sannolikt Fahim tillbaka till en hög post och därmed har Karzai splittrat oppositionen och eliminerat en av få starka konkurrenter i valet. Men det bådar inte gott om Afghanistan vill minska korruptionen och skapa respekt för lagen.
Jan Blomgren