Svårigheter med europeisk asylpolitik

Ministrar från EU:s 27 medlemsstater är i Stockholm för att bland annat diskutera en gemensam asylpolitik inom unionen. Den svenska migrationsministern Tobias Billström har sagt att han tror att förutsättningen för en gemensam asylpolitik i EU är god, men optimismen är inte lika stor bland de organisationer som arbetar med asylrätt. Michael Williams är sakkunnig på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd

Det finns ingen tillräcklig överensstämmelse

– Eftersom att vi har avlägsnat vetorätten kan inte enskilda medlemsländer bromsa förhandlingar på grund av egenintresse. Ur det perspektivet har migrationsministern en grund för optimism. En annan anledning till att vara optimistisk är om Lissabonfördraget godkänns vilket sätter frågan i ett annat sammanhang än idag, säger Michael Williams. 

Förändringar inom EU har underlättat arbetet för en gemensam asylpolitik inom unionen och om Lissabonfördraget kommer att godkännas, kommer samordningen underlättas ytterligare. Men enligt Michael Willams följs inte EUs riktlinjer och beslut alltid i praktiken.

– Det finns ingen tillräcklig överensstämmelse idag för att tro att en framtida gemensam asylpolitik ska bli verklighet, så att varje asylsökande faktiskt ska kunna vara säkra på att de blir behandlade på samma sätt oavsett vilket EU-land de söker asyl i, säger Michael Williams.

Migrationsminister Tobias Billström ser inga egentliga hinder för en gemensam asylpolitik. Han säger att ländernas ministrar har samlats med en ambition att samordna ett europeiskt asylsystem och tror att tidsplanen kommer hålla.

– Vi har ju sagt från EUs sida, upprepade gånger, att målet vad gäller att införa ett system 2012 ligger fast, regelverket ska kunna vara på plats vid utgången av 2010 och 2012 ska systemet vara uppe och fungerande, säger Tobias Billström.

Men Michael Williams ser redan nu en stor skillnad mellan medlemsländers olika internationella och europeiska åtaganden och hur asylpolitiken genomförs i praktiken.

– Exempelvis har Grekland tidigare kritiserats både internationellt och av EU-kommissionen, för att de utvisar människor, trots att de får återvända till inhumana förhållanden, en del riskerar fängelse, tortyr och i vissa fall även avrättning, säger han. 

Ett gemensamt asylsystem skulle bland annat innebära att de personer som flyr till Europa och söker asyl, ska fördelas på ett jämnare sätt mellan de olika EU-länderna. Den svenska regeringen anser att Sverige har fått ta emot en allt för stor andel irakiska flyktingar jämfört med andra medlemsländer. Men Michael Williams säger att det snarare finns andra länder som får ta emot stora flyktingströmmar. Och om Sverige vill driva igenom ett gemensamt asylsystem, så får regeringen även vara beredda på att överta asylsökande från andra EU-länder.

– Om vi ser på verklighetens EU idag så är det Malta som har den största flyktingbördan. Sverige har inte visat någon medkänsla med den maltesiska situationen. Det är hyckleri att klaga på att vi tar emot för många flyktingar samtidigt som man inte visar förståelse eller vilja att nå en lösning för länder som bär en större börda, säger Michael Williams.

De stora skillnaderna som finns i EU-ländernas hantering av asylsökande innebär även en osäkerhet om hur en gemensam asylpolitik kan se ut. Idag finns det minimikrav som alla medlemsländer egentligen ska leva upp till. Men om asylpolitiken samordnas kan det istället beslutas om ett tak som Michael Williams befarar kan bli så lågt att flyktingar inte får de beskydd de behöver och att kraven sänks på hur asylsökande personer ska behandlas inom unionen.

 – I princip välkomnar jag att hela världen har en gemensam asylpolitik om det är på en bra och respektabel nivå, men om man har en väldigt låg nivå av beskydd och dåliga mottagarförhållanden så är en gemensam asylpolitik inte välkommen, säger Michael Williams på Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd.

 Reportrar Azariah Kiros och Hanna MI Jakobson

www.sr.se