Slumpen avgör om passlösa får identitet

Passlösa flyktingar, alltså nio av tio av dem som söker asyl, måste ha andra dokument för att styrka sin identitet, till exempel ett id-kort från hemlandet. Men olika asylhandläggare värderar de nationella id-korten olika
Om asylsökande får identitet kan bero på vilken handläggare de får. Arkivfoto: Hadi Mizban/Scanpix.
27-åriga Sima Assadbéigy

27-åriga Sima Assadbéigy, från Iran, fick stämpeln ”identiteten är inte styrkt” i sitt nya flyktingpass. Hon berättar om sitt samtal med handläggaren.

– Han sa till mig att ”nej, du måste ha pass för att ha identitet”. Jag har ett märke på mitt resedokument. Där står det att jag inte har någon identitet.

Sima Assadbéigy fick asyl i december 2007. Hon hade aldrig haft något pass. Första gången hon behövde lämna Iran blev det med hjälp av smugglare, som hjälpte henne undan den förföljande politiska polisen.

Sima trodde att hennes pappa, som kom senare till Sverige, också skulle få stämpeln med texten ”innehavarens identitet är inte styrkt”, eftersom han, liksom hon, saknade pass och bara hade sitt iranska id-kort. Men till hennes förvåning godkände Migrationsverket pappans identitet.

– Han fick direkt sitt pass utan märke. Han har en identitet i Sverige, säger Sima Assadbéigy.

Utifrån samma typ av id-kort fick alltså Sima och pappan två olika beslut. Och förklaringen är att olika handläggare bedömer samma dokument olika.

Simas handläggare, som inte vill bli intervjuad på band, förklarar för Ekot att Sima inte hade passet med sig. Och det är bara passet som gäller. Alla andra dokument kan göra identiteten sannolik, men inte säker till hundra procent, säger han.

Men experten på identifieringsfrågor på Migrationsverket, Magnus Rosenberg, säger att den inställningen är fel.

– Det finns inget absolut krav att det bara är ett pass som styrker identiteten. Även med andra handlingar, och också vid en fri bevisprövning där man gör en samlad bedömning av allt som har framkommit i ärendet, så kan man komma fram till slutsatsen att identiteten är styrkt.

Det verkar som att det i praktiken hänger på slumpen, vilken handläggare man har, så får man ja eller nej till sin identitet?

– Eftersom det råder en något delad uppfattning ute bland handläggarna så kan man få olika bedömningar. Vi kommer nu framöver att titta närmare på det här och gå ut med rekommendationer, säger Magnus Rosenberg på Migrationsverket.

Flyktingar utan styrkt identitet får ändå ett svenskt id-kort när de väl fått asyl i Sverige. Men de får inte bli svenska medborgare.

 Och till exempel 37-årige Hamid Reza Husseini är rädd för att åka utomlands med ett id-kort där det står att hans identitet är osäker. Han undrar om lagen verkligen är lika för alla i Sverige.

– Det finns olika lagar här i Sverige. Det är konstigt, jättekonstigt, säger Hamid Reza Husseini.

Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2928799