Demokratisk öppning i Afghanistan

Afghanistans parlament, wolesa jirga, visade i helgen sin självständighet gentemot presidentmakten. Bara 7 av de 24 ministrar Hamid Karzai nominerat fick godkänt.

Det är ett personligt bakslag för Karzai och innebär att akuta beslut dröjer ännu en tid. Fortfarande flera månader efter det skandalkantade presidentvalet står landet alltså utan fulltalig regering.

Samtidigt innebär parlamentets agerande en öppning för demokratin.

För de ministerkandidater som avvisades var inte vilka som helst. Bland dem fanns krigsherren Ismail Khan från Herat. Samt personer som är medlemmar av antitalibanska mujahidpartier, exempelvis krigsherren Abdul Rashid Dostums Jumbish-i-Milli och extremisten Abdul Rasul Sayyafs Ittihad-i-Islami. Men också den enda kvinnliga ministerkandidaten Husn Bano Ghazanfar fick nobben.

Nu beordrar Karzai parlamentarikerna att ställa in vinterlovet, så att nya förtroendeomröstningar kan hållas inom kort.

– De som stöddes av krigsherrar underkändes, sade den kvinnliga parlamentarikern Shukria Barakzai till nyhetsbyrån AFP.

Även de sju som godkändes gjorde det med små marginaler, med bara några röster över de 117 som krävs i ett 249 ledamöter starkt parlament. Flera tunga, väststödda ministrar, som försvarsminister Abdul Rahim Wardak, kan dock fortsätta på sina poster.

Omröstningarna i wolesa jirgan innebär däremot inte att regeringen blir snövit. Vicepresidenterna Fahim Muhammed och Karim Khalili kan betraktas som krigsherrar. Och Karzais dubiösa stödtrupper i valet kan senare belönas genom att utses till guvernörer.

Krigsherren Dostum uttryckte i ett pressmeddelande starkt missnöje och anade en ”konspiration” då tre ministerkandidater med uzbekisk härkomst avvisats. Han sade sig dock respektera beslutet i wolesa jirga.

Karzais talesman Wahid Omar sade till medierna att presidenten ”inte var glad” men att han respekterar den demokratiska processen.

Cyniska — eller konspiratoriskt lagda — politiska bedömare ansåg dock att det hela var ett politiskt spel. Karzai var tvungen att visa de starka män som stödde honom i valkampanjen att han försökte utse deras kandidater till ministrar. Nu kan han skylla på parlamentet, när han i stället utser nya, okorrumperade krafter att leda landet genom den kanske mest kritiska tiden sedan talibanernas fall.

I slutet av januari väntar en internationell toppkonferens i London om Afghanistans framtid. Och den 22 maj ska parlamentsval hållas.

Men tre uppgifter överskuggar allt annat: att armén blir stark nog att ta ledningen i kampen mot talibanerna, att få stopp på den galopperande korruptionen samt att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.

Med vilket kabinett som helst är det ett svårt uppdrag.